"New theories may have to be formulated and not until then can preventive measures and interventions be developed."

/Solveig Lövestad and Gunilla Krantz

 

Våld i nära relationer (Brå)

I Brås nationella kartläggning av brott i nära relationer (2014) uppgav 6,8 procent av befolkningen att de utsattes för brott i en nära relation under 2012. Andelen kvinnor som utsattes för brott i en nära relation under 2012 var i princip jämnstor med andelen utsatta män (7,0 procent av kvinnorna och 6,7 procent av männen). När man studerar utsatthet för brott i nära relationer under livstiden är det dock en större andel kvinnor som uppger att de varit utsatta; drygt 25 procent av kvinnorna och knappt 17 procent av männen i befolkningen.

Även när man studerar psykiskt våld och fysiskt våld separat visar sig utsattheten under 2012 vara jämnt fördelad mellan könen; 6,8 procent av kvinnorna och 6,2 procent av männen utsattes för psykiskt våld, medan 2,2 procent av kvinnorna och 2,0 procent av männen utsattes för fysiskt våld.

De två vanligaste brottstyperna är systematiska kränkningar och försök att inskränka friheten. En del utsätts för både fysiskt och psykiskt våld inom relationen. Av dem som utsattes för fysiskt våld under 2012 blev närmare 85 procent även utsatta för psykiskt våld, medan knappt 28 procent av dem som utsattes för psykiskt våld även blev utsatta för fysiskt våld.

Vanligare att kvinnor utsätts för grövre våld

Även om utsattheten för våld i nära relationer under 2012 verkar vara jämnt fördelad mellan kvinnor och män, är det vanligare att kvinnor utsätts för grövre våld som leder till behov av hjälp och stödinsatser, och då framför allt sjukvård. Bland de personer som blev utsatta för grov misshandel uppgav 29,1 procent av kvinnorna och 2,4 procent av männen att de uppsökte, eller hade behövt uppsöka, en läkare, sjuksköterska eller tandläkare. Läs mer>>>

Lyssna>>>

Män mer utsatta för våld i nära relationer än kvinnor (Göteborgs universitet - Sahlgrenska akademin)

"Män rapporterar en större utsatthet för fysiskt våld i relationen än vad kvinnor gör. Däremot får våld i relationen svårare hälsokonsekvenser för kvinnor. Det visar två studier med sammanlagt 1 400 svenskar som genomförts vid Sahlgrenska akademin." Läs mer >>>

 

    Källa

P4Väst

 

Våldsamt lika och olika (RFSL) - en skrift om våld i samkönade parrelationer

Våld i parrelationer ses ofta som något som rör kvinnor och män med heterosexuell läggning. Män som utövar våld mot kvinnor i parförhållanden förklaras av mäns över- och kvinnors underordning i samhället. Kortfattat ses mäns våld mot en kvinnlig partner som ett uttryck för denna könsordning. I studien Våldsamt lika och olika pekar författarna på att detta antagande medverkar till att våld i relationer där paren är av samma kön har förblivit osynligt eller bagatelliserats. Den utsattas, liksom förövarens, kön påverkar hur omgivningen uppfattar våldet – och i förlängningen vilken hjälp som erbjuds. Läs mer >>> 

Har någon gått över din gräns? Läs mer >>>

Våld i samkönade relationer - en kunskaps- och forskningsöversikt (NCK - Nationellt centrum för kvinnofrid) 

Bristen på kunskap om våld i samkönade relationer är fortfarande stor i Sverige,  inom såväl forskning som konkreta stödverksamheter. Denna rapport är en sammanställning av aktuell internationell och svensk forskning i ämnet. Ett stort antal studier från olika discipliner ingår i rapporten vars syfte är att bidra till att öka kunskapen om våld i samkönade relationer. Läs mer >>>

Unik rapport synliggör våldet i samkönade relationer (RFSU)


"Var tionde drabbad – dags att se andra strukturer än könsmakt bakom våld.

Våldet i samkönade relationer har länge varit osynliggjort. Sverige ligger långt efter andra länder i både stöd till utsatta våldsoffer och kartläggning av omfattningen. Men om ett par veckor kommer den första svenska omfångsundersökningen. Den visar att nästan tio procent av dem som i dag lever i en samkönad parrelation utsätts för någon form av våld." Läs mer >>>

 

Bråket om våldet (Forskning och framsteg)

"Påfallande är att omkring 80 procent av alla gärningsmän som dödar en kvinna i en nära relation är psykiskt sjuka eller psykiskt störda. I många av fallen begår också gärningsmannen självmord i samband med mordet på kvinnan. Ungefär 16 kvinnor varje år mördas av närstående män. Ungefär 4 män om året mördas av närstående kvinnor.

Både offer och gärningsmän är ofta från ett annat land. Omkring 40 procent av gärningsmännen är inte födda i Sverige, och majoriteten av dessa är utomeuropeiska flyktingar. I hälften av fallen är gärningsmännen arbetslösa, beredskapsarbetande eller förtidspensionerade. De kommer heller inte från alla samhällsklasser, utan från de lägre socialgrupperna. Majoriteten har ett brottsligt förflutet.

- Det är alltså inte "vilka män som helst", som det ofta sägs, som begår dessa brott, säger Mikael Rying. De är i regel psykiskt störda och marginaliserade, ofta missbrukare. Och genom att se till dessa vanliga kriminologiska bakgrundsfaktorer kan man urskilja en tydlig grupp av gärningsmän.

Mikael Rying är skeptisk till könsmaktsperspektivet på våld:

- Det finns inte bara en faktor - kön - till våld. Det är ett elände att så många kvinnor blir misshandlade eller mördade av sina män, men genusforskarna verkar ointresserade av att diskutera mina siffror och resonemang, säger han." Läs mer>>>

 

När kvinnor slår (NIKK - Nordisk institutt for kunnskap om kjønn)

 "Ny syn på våld

För att skilja de två olika typerna av våld i nära relationer åt har den amerikanske forskaren Michael P Johnson myntat begreppen ”common couple violence” och ”intimate terrorism”. Hilde Pape kallar det förra för ”episodiskt partnervåld”. Det är ett våld som inte är regelbundet och som inte i första hand syftar till att skapa kontroll och makt över den andra partnern. Snarare är det ett spontant våld som uppstår i gräl och konfliktsituationer, som utövas i lika stor uträckning av män som av kvinnor och där båda parter oftast är fysiskt aggressiva.

Både män och kvinnor som utövar episodiskt våld har vad Pape kallar ”en förhöjd aggressionsnivå”:

- I parrelationer där det förekommer episoder med mindre allvarligt våld kan det finnas en förhöjd emotionell intensitet som är både på gott och ont. De som lever i en sådan relation upplever att den är sämre än vad genomsnittet är. Men det sambandet är relativt svagt. Många uppger att relationen fungerar bra. Jag tror det beror på att det kan finnas passion i konfliktfyllda relationer, i motsats kan en konfliktfri relation vara likgiltig.

Det finns exempel på nära relationer där kvinnor utövar ett mer systematiskt och allvarligare våld som liknar det vi brukar kalla kvinnomisshandel eller som Johnson benämner ”intimate terrorism”. Men de fallen hör till undantagen enligt Hilde Pape. Kvinnors våld får inte samma konsekvenser som mäns våld.

- Det är inte så märkligt. Det är stor skillnad på mäns och kvinnors kroppsstorlek och fysiska styrka. Mäns våld har en helt annan skadepotential. Därför är det också ett rimligt antagande att mäns våld inger mer rädsla och fruktan än kvinnors våld, vilket det finns bevis för i flera studier, säger Pape.

Men Nina Jon, Dr. polit i kriminologi och seniorrådgivare på Reform, ett resurscenter för män i Oslo, har sett flera män som varit utsatta för ett grovt och systematiskt våld och tycker det är viktigt att även diskutera det.

- Det finns även män som är utsatta för grovt våld. Flera av dem stannar i relationen för att de inte vill gå från sina barn och överlämna dem till någon som är farlig. Det är ett litet avgränsat problem. Men om vi inte pratar om det bidrar vi till att isolera offret och öka utövarens makt, säger Nina Jon. Läs mer >>>

Hon tycker också att det är viktigt att inte heller bagatellisera det episodiska våldet som i lika stor utsträckning drabbar båda könen." /NIKK magasin 3 2011 "Køn og vold". Läs mer>>>

 

Offer bortom förväntningarna (Brå)

"En man som blir misshandlad av en kvinna motsvarar exempelvis inte bilden av det ideala brottsoffret.

— Det finns en föreställning om att en man ska kunna klara av en kvinna, annars är det inte en riktig man, säger Klara Hradilova Selin, utredare på Brotts-förebyggande rådet, Brå.

Hon har med hjälp av resultat från den Nationella Trygghetsundersökningen (NTU) analyserat relationsvåld mot män. I studien uppger 56 män, eller 0,3 procent av samtliga män som intervjuats, att de under det föregående året utsatts för misshandel, sexuellt våld, trakasserier eller hot av en nuvarande eller före detta partner. Partnern kan vara en man eller en kvinna, men är oftast en kvinna.

Enligt Klara Hradilova Selin handlar det oftast om en ex-partner som på olika sätt trakasserar mannen. Och även om det är få män i studien aktualiserar resultaten frågan om rättsväsendets hantering av icke-typiska brottsoffer." Läs mer >>>

 

VÅLD OCH HÄLSA (NCK - Nationellt centrum för kvinnofrid)

"En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa.

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) har inom ramen för sitt uppdrag som kunskapscentrum tagit initiativ till forskningsprojektet Kvinnor och mäns utsatthet föt våld i ett livs- och befolkningsperspektiv - En nationell studie. 10 000 kvinnor och 10 000 män i åldern 18-74 har inbjudits att delta i en enkät- och registerundersökning om våldsutsatthet. I undersökningen ingår även frågor som belyser hälsa och livssituation. Syftet är att genom en nationell prevalensstudie belysa kvinnors och mäns utsatthet för sexuellt, fysiskt och psykiskt våld i ett livstidsperspektiv samt kopplingen mellan utsatthet för våld och olika indikatorer på ohälsa."

NCK-rapport 2014:1 Läs mer >>>

 

 

Barn som utsätts för våld i nära relationer: Fokus på behandling och konsekvenser (Malmö högskola, examensarbete i kriminologi)

"Begreppet ”våldscirkeln” innebär att barn som växer upp med utsatthet för våld, kommer att utöva våld i framtiden (Heyman & Smith Slep, 2002: 864). I Hornor (2005) beskrivs utsatthet för våld som en riskfaktor för att att barn ska bli inblandade i ett våldsamt förhållande i sina vuxna liv. Hon beskriver även att pojkar som observerar sina pappa slå sina mamma har en ökad risk på 1000 (!) procent att själva slå sina framtida livspartners (Hornor, 2005). 
 
Heyman & Smith Slep (2002) undersökte hypotesen om att våld föder våld genom att undersökta ett dataset bestående av 6002 deltagare. De deltagande var slumpmässigt utvalda och bestod av män och kvinnor äldre än 18 år som antingen var i ett äktenskap, involverad i ett heterosexuellt förhållande och delade bostad med sin partner, änka eller skild sen två år tillbaka eller en ensamstående förälder med ett barn under 18 års ålder (Heyman & Smith Slep, 2002).

Resultaten av undersökningen visade att barn som växt upp i familjer där våld existerat hade en ökad risk att själva utöva våld inom familjen i sitt vuxna liv. Både män och kvinnor som bevittnat eller själva erfarit våld i barndomen hade en signifikant ökad risk att själva utsätta sina barn eller livspartner för våld (Heyman & Smith Slep, 2002). För män fanns en specifik faktor, utsatthet för våld från fader till mor, som ökade risken att själv utöva våld i vuxen ålder. För varje gång en man blev utsatt för en sådan handling i sin barndom ökade risken för att slå sina barn med 13 procent, och att slå sin livspartner med åtta procent (Heyman & Smith Slep, 2002). 

Även för kvinnor identifierades en specifik faktor, utsatthet för våld från mor till barn, som ökade risken att själv bli utsatt för våld från sin livspartner. För varje sådan händelse ökade risken med 35 procent (Heyman & Smith Slep, 2002). För kvinnor som inte utsatts för våld från far till mor, men som utsatts för våld från mor till far, så ökade risken att själv utsätta sina barn för våld (Heyman & Smith Slep, 2002). Kvinnor som utsätts för våld och män som utför våld verkar ha en viktig gemensam riskfaktor, utsatthet för våld som barn (Hornor, 2005). Läs mer>>>

NCK-rapport 2014:1 Läs mer >>>

 

Våld mot kvinnor och män i nära relationer (Brå)

"Luckor i kunskapen om våld i nära relationer

Våld mot kvinnor har sedan en tid tillbaka uppmärksammats som ett omfattande samhällsproblem, inte minst det våld män utövar mot en kvinnliga partner. Studier som baserat sig på olika källor - kriminalstatistik, sjukvårdsdata och offerundersökningar - leder till delvis olika slutsatser gällande våldets karaktär, omfattning och utveckling över tid. Samtidigt saknas ännu kunskap om i vilken utsträckning män blir utsatta för våld i nära relationer. Vissa studier tyder på att denna utsatthet kan vara relativt hög. Frågan är angelägen inte minst ur ett rättssäkerhetsperspektiv, även de våldsutsatta personer som inte motsvarar den vedertagna bilden av ett typiskt brottsoffer har rätt till ett gott bemötande av rättsväsendet." ...

"Få rapporterar utsatthet för relationsvåld

Sammanlagt 505 händelser av relationsvåld har rapporterats av 304 personer i NTU. En femtedel av de utsatta är män. Det är alltså relativt få, under en procent (1,2 procent bland kvinnor och 0,3 procent bland män), bland samtliga intervjuade i NTU som uppger att de under det senaste kalenderåret utsatts för misshandel, sexuellt våld, trakasserier och/eller hot av sin nuvarande eller tidigare partner. Medan män främst uppger utsatthet för trakasserier, rapporterar kvinnorna fler händelser av misshandel och hot. Resultaten visar samtidigt att det finns vissa grupper i befolkningen som löper en större risk att drabbas. Det är framförallt unga personer, kvinnor och ensamstående föräldrar som signifikant oftare rapporterar erfarenheter av våld i nära relationer." ...

"Brå:s slutsats är att våld i nära relationer bör betraktas som ett beteende där både strukturella och individuella omständigheter samverkar och där könsmakten är en av flera dimensioner. Inte minst när det gäller att praktiskt förebygga och motverka relationsvåld är det viktigt att identifiera konkreta riskfaktorer" Läs mer >>>

 

 

Inte vilka män som helst (SCB)


"I debatten påstås ofta att det är ”vilka män som helst” som misshandlar kvinnor till döds. Det stämmer inte. Tvärtom visar en närmare studie av gärningsmännen att de nästan uteslutande kan betecknas som socialt och/eller psykiskt marginaliserade personer. 80 procent av gärningsmännen är att beteckna som psykiskt störda eller sjuka, antingen genom att de diagnostiserats psykiatriskt eller genom det självmord som en fjärdedel av dem begå i samband med det dödliga våldet."' Läs mer >>>

 

  Källa

 

"Mental disorders and intimate partner violence perpetrated by men towards women: A Swedish population-based longitudinal study"

Our results indicate that most of the studied mental disorders are associated with an increased risk of perpetrating IPV towards women, and that substance use disorders, as principal or comorbid diagnoses, have the highest absolute and relative risks. The findings support the development of IPV risk identification and prevention services among men with substance use disorders as an approach to reduce the prevalence of IPV.

 

Intimate partner homicide rates and characteristics (Karolinska institutet)

Results and Conclusions:

Study I illustrates distinct trends in rates across homicide types (IPH vs. non-IPH) and gender (female versus male perpetrated IPH). The study also elucidates a shift in characteristics over time in male-perpetrated IPHs. Study II demonstrates that IPH perpetrators are more conventional with regards to socio-demographics and criminal history. On the other hand, homicide-suicides are predominant in IPH perpetrators. Study III reveals that, irrespective of homicide type, only a minority of perpetrators suffer from mental illness. However, approximately one third of the perpetrators had been diagnosed with a mental disorder at some point in life. Study IV indicates that female IPH perpetrators differ from their male counterparts in terms of being more psychosocially aggravated and more likely to have been victimized by the male victim. Läs mer>>>

 

"Violent Female Perpetratators in Finland: Personality and Life Events". Ghitta Weizmann-Henelius

Traumatiska upplevelser


Traumatiska upplevelser både i barndomen och i vuxen ålder var betydligt vanligare hos de våldsbenägna kvinnorna än hos den grupp icke-kriminella kvinnor som utgjorde en jämförelsegrupp. Också svårigheter i parrelationerna var vanligare.
   - Många av de våldsamma kvinnorna saknar modeller för konfliktlösning. Våldet blir deras reaktion på konflikten. Detta har vissa likheter med beteendet hos våldsamma män, säger Ghitta Weizmann-Henelius. 
Vårdmetoderna utgår ofta från träning av sociala färdigheter, övning i problemlösning, bekämpande av alkohol- och drogmissbruk. Speciellt kognitiva metoder har visat sig effektiva. Klienterna får hjälp med att förstå och modifiera sitt beteende och hjälp med att tackla olika konfliktsituationer. Detta kan göras i terapigrupper, eller via speciella träningsprogram.  Läs mer>>>

 

Men´s Experiences of Violence in Finland (European Institute for Crime Prevention and Control)

Partner violence

"Men and women had experienced violence by their current partner nearly equally often, both sometimes during the current relationship and during the last year. Differences between men and women which are less than one percentageunit are not statistically significant./.../ Men’s overall partner violence experiences during the entire relationship are somewhat less common than those of women, but the difference is notstatistically significant. Women have fallen victim to threats, sexual and other violence in a relationship more often than men, with the exceptions of physical violence for which there is no difference between men and women." Läs mer>>>

 

 

 

Mäns utsatthet för våld i nära relationer (NCK - Nationellt centrum för kvinnofrid)

"Våldets karaktär

Det är vanligare att män som utsätts för våld i nära relationer uppger att de har utsatts för psykiskt snarare än fysiskt våld. Det kan ta sig uttryck som verbala angrepp (förlöjligande och mobbning), isolering (social eller ekonomisk), svartsjuka, hot om fysiskt våld, hot om skilsmässa och förstörelse av personlig egendom.

Kvinnor utsätts oftare än män för grovt och upprepat relationsvåld. När det gäller lindrigare former av våldsutövning (som att knuffa, kasta saker eller dra någon i håret) drabbas män och kvinnor i liknande utsträckning. Män utsätts även för sexuellt våld i nära relationer (framför allt i samkönade relationer), såsom kränkande sexuella handlingar, våldtäktsförsök och våldtäkt." Läs mer >>> 

NCK-rapport 2010:04/ISSN 1654-7195

 

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 (Brå)

"I genomsnitt dödas 20 kvinnor varje år av någon inom familjen eller släkten. En klar majoritet dödas av en man som de vid tillfället hade eller hade haft en nära relation till: i genomsnitt 17 kvinnor per år sedan år 1990. Det dödliga våldet mot kvinnor i nära relationer har inte ökat över tid. I stället har dessa fall minskat sedan 1970-talet (Brå 2007c). De vanligaste motiven är svartsjuke- och separationsproblematik. Det är också relativt vanligt att kvinnan tidigare utsatts för våld och hot från gärningspersonens sida. Brotten sker ofta i bostadsmiljön, utan utomstående vittnen och i socialt marginaliserade miljöer. I 30 procent av familjefallen, eller i genomsnitt elva fall per år, är offret av manligt kön (inklusive barn under 15 år). Fyra av dessa manliga offer dödas av en kvinna i en nära relation." Läs mer>>>

 

Ökning av anmälningar om våld mot män i nära relationer (TS - Tryggare Sverige)

"Under de senaste fem åren har antalet anmälda misshandelsbrott mot män i nära relationer ökat i Sverige. År 2010 gjordes 3 170 anmälningar till polisen, medan det år 2014 gjordes sammanlagt 3 514 anmälningar, en ökning med drygt tio procent." Läs mer>>>

 

Splitting - Protecting Yourself While Divorcing Someone with Borderline or Narcissistic Personality Disorder/Bill Eddy & Randy Kreger

Domestic violence

"In 2008, family-law and domestic-violence experts held a conference to increase understanding and effectiveness in dealing with this serious problem. They concluded that there are actually four distinctly different types of domestic violence. (Kelly and Johnson 2008).

Battering
Also known as coercive controlling violence, battering involves a pattern of power and control by one partner and a pattern of fear in the victim partner. There may not be frequent violence , but when the violence occurs, it can be severe and result in bruises, broken bones, and death. The victim often becomes isolated, loses self-esteem, and finds it very hard to leave. Batterers are primary male, although perhaps 25 percent are female, with the same dynamics against their male partner. Most batterers seem to have characteristics of borderline, narcissistic, or antisocial personalities.
Courts commonly order batterers treatment groups for batterers, which may last twelve, twenty-six, or fifty-two weeks, depending on your court system. These programs are generally helpfull for batterers with borderline or impulsive narcissistic traits, because they learn how to prevent the buildup of anger and how to challenge the cognitive distortions that lead them to blame their spouses and justify violence. Batterers who have antisocial or controlled narcissistic traits are less affected by these treatment programs, because they don´t see themselves as having an 'anger management' problem; they are able to manage their anger very well to achive their own selfish purposes.
Situational Couple Violence
This type of domestic violence is the most common type. Instead of a pattern of power and control, both parties in the couple have difficulties resolving conflict peacefully and get into pushing and shoving types of behavior, sometimes with injuries. Neither party lives in fear of the other, and the violence is generally less severe. Research shows that men and women engage in this type of violence fairly equally and they are less likely to have PDs than batterers.
Separation Instigated Violence
Sometimes there are one or two incidents at the time of separation, but not prior history of violence. Both parties may engage in this behavior, and it is fairly equal among males and females.
Violence Resitance
Violent resistance is the term used when a victim of a batterer fights back, sometimes injuring the usual perpetrator. Sometimes, batterers set up a spouse to fight back, then call the police. Sometimes victims get arrested because of one injury to the batterer, while the batterer gets away with noumerous injuries on other occations that the victim does not report. 
Unfortunately, while many counselors are now aware of the four types of domestic violance, many lawyers and judges are not. Some have presumptions that any incident of domestic violence is always a sign of a batterer, and they treat it very severly. Others have presumptions that minimize domestic violence, and they assume it will stop on its own. Both unofficial presumptions can be terribly wrong, but in the adversarial process, with huge caseloads and little training, judges have to make on-the-spot decisions, and unofficial presumptions exist, wheter they are recognized or not."

 

   Källa 

 

Findings on Victimazation by Sexual Orientation . The National Intimate Partner and Sexual Violence Survey 2010

"The CDC’s 2010 National Intimate Partner and Sexual Violence Survey, released again in 2013 with new analysis, reports in its first-ever study focusing on victimization by sexual orientation that the lifetime prevalence of rape, physical violence, or stalking by an intimate partner was 43.8 percent for lesbians, 61.1 percent for bisexual women, and 35 percent for heterosexual women, while it was 26 percent for gay men, 37.3 percent for bisexual men, and 29 percent for heterosexual men (this study did not include gender identity or expression)." Läs mer>>>

 

Thirty Years of Denying the Evidence on Gender Symmetry in Partner

Violence: Implications for Prevention and Treatment 

Murray A. Straus, PhD (se även) (och...)

"ASYMMETRY IN EFFECTS

The exception to gender symmetry is that the adverse effects of being a victim of PV afe much greater for women than for men. This can be considered a difference in context, but the fact that adverse effects are consequences rather than causes of PV needs to be kept in mind.

Attacks by men cause more injury (both physical and psychological), more deaths, and more fear. In addition, women are more often economically trapped in a violent relationship than men, because women continue to earn less than men and because, when a marriage ends, women have custodial responsibility for children at least 80% of the time. On the other hand, the adverse effects of emotional abuse, while not a focus of this article, are often greater than those of physical PV, with a comparable impact on both men and women victims (Hamel, 2009; Lawrence, Yoon, Langer,& Ro, 2009; Taft et aI., 2006) Still, the greater adverse effect of physical PV on women is an extremely tant difference, and it indicates the need to continue to provide more services for women victims of PV than for men victims. In addition, as will be explained later, the greater adverse effect on women is one of the things that underlie denial of the evidence on gender symmetry. However, empathy for women because of the greater injury and the need to help victimized women must not be allowed to obscure the fact that men sustain about a third of the injuries from PV, including a third of the deaths from attacks by a partner (Catalano, 2006; Rennison, 2000; Straus, 2005). PV by women is therefore a serious crime and a health and social problem that must be addressed, even though the effects are not as great as the effects of assaults perpetrated by male partners. Moreover, the risk of injury to women, and the probability of the violence continuing or escalating, is greatest when both partners are violent (Straus, 2009c), as is true for at least half of violent couples (Feld & Straus, 1989; Ross & Babcock, 2009; Straus & Gozjolko, 2007; Whitaker, Haileyesus, Swahn, & Saltzman, 2007)." ...

"CONCLUSION

It is time to make the effort to end all family violence, not just violence against women partners, because this is morally and legally necessary and because it is crucial to protect women. This must include PV by women, which is widely viewed as mostly harmless (Greenblat, 1983), because physical injury inflicted by women is more rare than physical injury inflicted by men (Stets& Straus, 1990). On the contrary, even when attacks by women result in no physical injury, ending PV by women is a basic prevention step to reduce violence against women and all other humans. The research shows that this so-called harmless violence by women because a metaanalysis by Stith and colleagues (2004) found that a woman's perpetration of violence was the strongest predictor of her being a victim of partner violence." Läs mer >>>

You Tube: Murray Straus 1 - Murray Straus 2
  Källa 1   Källa

 

 

A Closer Look at Men Who Sustain Intimate Terrorism by Women 

"Over 30 years of research has established that both men and women are capable of sustaining intimate partner violence (IPV) by their opposite-sex partners, yet little research has examined men's experiences in such relationships. Some experts in the field have forwarded assumptions about men who sustain IPV–for example, that the abuse they experience is trivial or humorous and of no consequence and that, if their abuse was severe enough, they have the financial and psychological resources to easily leave the relationship–but these assumptions have little data to support them. The present study is an in-depth, descriptive examination of 302 men who sustained severe IPV from their women partners within the previous year and sought help." Läs mer>>>

 

    Källa 

 

Partner abuse - new directions in Research, Intervention, and Policy

"THEORIES ON PARTNER ABUSE

Although a serious social and public health problem, partner abuse has only been recognized as such since the late 1970s and early 1980s—beginning in the United States and the United Kingdom. It was initially framed among policymakers, victim advocates, and, to a lesser extent, among treatment providers and even scholars as a problem of men abusing women to maintain the privileges that go with being the dominant sex in a patriarchal society...However, there have been limitations to feminist theory....it has become increasingly obvious to scholars that partner abuse in the United States and industrialized English-speaking nations is primarily a human problem (Dutton & Nicholls, 2005), best explained from a mental health and development perspective rather than an exclusively feminist analysis." Läs mer >>>

 

Hidden in plain sight (Unicef)

"In the 2004 survey in Zambia, 21 per cent of students reported dating violence of a physical nature in the previous 12 months, including 23 per cent of boys and 19 per cent of girls. According to the 2004 GSHS, dating violence is also widespread in Jordan, where 29 per cent of boys and 15 per cent of girls reported physical violence in the context of dating. Comparable data from the 2003 survey in Swaziland and 2004 survey in Namibia show lower prevalence of physical dating violence: In those countries, 8 per cent of boys and 6 per cent of girls in Swaziland and 16 per cent of boys and 9 per cent of girls in Namibia reported recent physical abuse at the hands of a boyfriend or girlfriend. Of those teens who reported dating in the 2007 GSHS survey in the former Yugoslav Republic of Macedonia, 10 per cent of boys and 6 per cent of girls said they were hit, slapped or physically hurt in the context of a relationship during the previous year." (s 144-145) Läs mer >>>

 

Findings About Partner Violence From the Dunedin Multidisciplinary Health and Development Study

Findings about partner violence from the longitudinal Dunedin Multidisciplinary Health and Development Study of a representative birth cohort of 1,037 New Zealand men and women born between April 1, 1972, and March 31, 1973. Läs mer>>>

 

 

National Coalition Against Domestic Violence (NCADV)

National Statistics (USA) 

 

Couple Violence and Psychological Distress

Authors: Elaine Grandin, PhD, Eugen Lupri, PhD, Merlin B. Brinkerhoff, PhD

DISCUSSION

"Compared with wife abuse and its consequences for women's mental health, less research has been done on husband abuse and its relationship to men's psychological distress. Furthermore, previous research has focused almost exclusively on physical abuse, ignoring psychological abuse and its relationship to mental health. Although we acknowledge the evidence that victimized women are much more likely than victimized men to suffer from physical injury requiring medical attention,21,23,24,28 we cannot ignore the potential long-term negative consequences of verbal attacks and other psychologically and mentally degrading acts of abuse. Our results support the notion that the experience of physical and psychological couple violence is strongly associated with psychological distress for women and men. Both genders are reportedly victimized by their respective partners and, compared with non-victims, both women’ and men’s psychological well-being suffers from abuse, a finding contrary to a widely adopted view held by the public and experts alike. These findings point to limitations in extant views of the relationship between men’s abuse and their mental health.

Another striking finding, which supports the feminist thesis, is that across the board female victims of both types of violence exhibit greater psychological distress than their male counterparts (Table III). This also holds for non-victims. It may be argued that unlike men, women’s sense of self is tied more closely to expressive, experiential, and socio-emotional spheres. Thus, their self-worth appears to be more vulnerable in close relationships. While men’s identities are apt to revolve around achievement and activities in the outside world, women’s identities are more generally defined in relation to their intimates— partners, children, relatives, friends.29,30

Interestingly, this study shows that it is not necessary to be a victim of intimate violence to suffer increased levels of psychological distress: being a sole male or female perpetrator is sufficient cause for higher rates of both depression and anxiety. In symmetrical relationships, both partners’ mental health is significantly affected by this bi-directional abuse. The related effect of gender symmetry and asymmetry in violence merits exploration in future studies because, unlike perpetrators and victims of violence in the streets, perpetrators and victims of couple violence are intimate partners. Over time, they are drawn into coercive processes of escalation, intensity, and reciprocity of violence. The etiology and effect of such partner abuse are grounded in intimacy: both the forming and breaking of emotional bonds are part of the ongoing dialectic of couple interaction because domination, control, and intimacy exist side by side and often become entangled.

These cross-sectional data, while consistent with findings from clinical studies that focused on female victims (21,30,32), do not prove intimate violence causes psychological distress. To establish causality requires more stringent research methodologies, such as experimental designs, longitudinal studies, etc. Therefore, these conclusions are only suggestive and must be interpreted with caution." Läs mer >>>

 

    YouTube

 

 

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)